| Sökord | Marknadisering, professionalisering, anställningsbarhet, granskning, new public management, delaktighet, arbetslivsfrågor, policyanalys., marketization, professionalization, employability, auditing, new public management, participation, work life issues, policy analysis. |
| Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst. Syftet med avhandlingen är att studera samspelet mellan delaktighetsskapande och hälsofrämjande arbete och de förhållanden som kännetecknar det samtida svenska arbetslivet.
Vilka föreställningar om orsaker till arbetslöshet som idag gör sig gällande, liksom vilka metoder som framställs som effektiva, innovativa och därmed önskvärda för den moderna staten att införa genom arbetsmarknadspolitiska insatser, är viktiga studieområden inom forskning om offentlig förvaltning. Forskningsprojektet handlar om hur policybegreppet anställningsbarhet har betraktats under den period då Arbetsförmedlingen har samarbetat med privata utförare, s.k. kompletterande aktörer, kring arbetsförmedlande åtgärder. Som ett empiriskt exempel studeras satsningen på jobbcoaching och vad denna satsning förväntades leda till i termer av anställningsbarhet, liksom hur de kompletterande aktörerna förväntades förstå och hantera sin roll för att öka arbetslösas anställningsbarhet.
Avhandlingen utgår från ett diskursanalytiskt ramverk med inspiration från institutionell etnografi. Anställningsbarhet kan ur detta perspektiv ses som ett fenomen som ges mening och innebörd i relation till praktiker som mål- och resultatstyrning och granskning, liksom de förändrade relationer mellan medborgare och experter som präglat den offentliga förvaltningen på senare år. I avhandlingen studeras hur en förmodat innovativ metod som coaching retoriskt har inneburit ett skifte från styrning till självstyrning av de arbetssökande, något som har gett begreppet anställningsbarhet delvis nya innebörder. Arbetsförmedlingens styrning av de kompletterande aktörernas verksamhet påverkas på olika sätt av den marknadsmässiga legitimitet som dessa aktörers arbetssätt baseras på, men också av föreställningar om dessa aktörers annorlundahet gentemot traditionell arbetsförmedling. De kompletterande aktörerna framställs ofta som innovativa och effektiva möjliggörare av de arbetssökandes självstyrning, samtidigt som bilden av dem som myndighetsutövare ”på distans” tonar fram. Detta spänningsförhållande intresserar jag mig för i avhandlingen.
Handledare:
Stig Montin, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Carina Kullgren, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst |