Fabian Taube

HögskolaGöteborgs Universitet
InstitutionMedicin
AvdelningArbets- och miljömedicin
Sökordexponerinsvärdering, yrkeshygieniska mätmetoder,biomonitorering, jämviktskemi, ytkemi, fastfaskemi, kemiska hälsorisker, exposure assessments, biomonitoring, equilibrium chemistry, surface chemistry, solid state chemistry, chemical health risks

Nätverk/temaområden
Globala målen
Regioner
Land

Forskning / verksamhet
from juni 2007 på arbets- och miljömedicin Sedan hösten 2007 pågår ett projekt med syfte att undersöka effekter på human tandemalj (hydroxyapatit) vid exponering för yttre agens. Projektet är av tvärvetenskaplig karaktär där emaljens ytkemiska och morfologiska förändringar studeras spektroskopiskt (XPS, FTIR), och mikroskopiskt (SEM). Projektet har bl.a. givit ökad förståelse för omsättningen av fosfatjoner och kalciumjoner i hydroxyapatit under sura och basiska förhållanden.Projektet är ett samarbete med odontologiska institutionen vid Göteborgs Universitet, avdelningen för oorganisk miljökemi vid Chalmers, samt kemiska institutionen vid Umeå Universitet. Jag deltar även i en epidemiologisk studie av cancerincidens bland mjukpappersarbetare. Mitt bidrag i denna studie är exponeringsmätningar i fält, exponeringsutvärderingar samt utarbetande av exponeringsmatriser i syfte att hitta samband mellan cancerförekomst och exponering för pappersdamm. Min forskning har främst varit inriktad på speciationsstudier av olika polyoxo-/peroxometallater i vattenlösning. Huvudsyftet har varit att karakterisera olika peroxomolybdatföreningar, som visat sig ha katalytiska egenskaper vid klorfri blekning av sulfatmassa. För jämviktsstudierna har använts experimentella data från potentiometriska mätningar samt från kvantitativ 17O, 31P och 95Mo NMR. Jämviktsberäkningar har utförts mha datorprogrammet LAKE medan modelleringar av färdiga jämviktssystem har utförts med datorprogrammet SOLGASWATER. Vissa av de peroxomolybdatföreningar som påvisats med potentiometri och NMR har också studerats med FTIR-spektroskopi. En del av forskningen har även innefattat studier av dynamiska förlopp i några av jämviktssystemen. Med hjälp av dynamisk 17O och 31P NMR har hastighetskonstanter för 17O och 31P utbyten mellan olika förening bestämts. För att kunna bestämma strukturer i lösning för några av peroxomolybdatföreningar har synkrotron baserad EXAFS (extended x-ray adsorption fine structure) spektroskopi utnyttjats. En mindre del av forskningen har också berört reduktionspotentialer hos några av ovanstående föreningar. Syftet har varit att försöka koppla reduktionspotentialen till föreningens oxiderande förmåga. Här har cyklisk voltammetri utnyttjats. I samband med analys av ytan av olika typer av blekt pappersmassa, har XPS (eller ESCA ­ electron spectroscopy for chemical analysis) utnyttjats. Resultatet i korthet visar att strukturer med två peroxogrupper per molybdatjon (diperoxomolybdater) är reaktiva i delignifieringen. Reaktiviteten beror troligtvis på diperoxomolybdaternas förmåga att oxidera konjugerade C=C bindningar i sidokedjorna på vissa ligninföreningar. Avhandlingen ”Characterization of Aqueous Peroxomolybdates with Catalytic applicability” kan laddas ner från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45 Jag har även forskat kring kemiska effekter av termisk behandling av kvicksilverförorenad jord, där bla XRD (X-ray diffraction), XPS, AAS, ESEM (Environmental Scanning Electron Microscopy) samt en metod baserad på GC-ICP-MS har använts. De analyser som utfördes i denna studie visade på två förekomstformer av kvicksilver i den undersökta jorden; dels en lättflyktig fas, som sannolikt huvudsakligen består av Hg0, dels en svårflyktig fas som troligtvis består av en eller flera oorganiska kvicksilverföreningar. Det faktum att svavel i huvudsak fanns koncentrerat i just kvicksilverhaltiga partiklar samt att svavlet inte tycks avgå vid uppvärmning indikerar närvaro av HgSO4(s). Tyvärr gick det inte utifrån denna studie fastställa huruvida kvicksilver binder till syre eller svavel, i.e. Hg-O, Hg-OSO3, Hg-S. Däremot är det inte troligt att varken HgCl2(s) eller HgCl(s) fanns i några större mängder, eftersom endast mycket små mängder klor hittades i de kvicksilverhaltiga partiklarna. Den effekt uppvärmningstiden har på avgången av kvicksilver från jorden tyder på att diffusionsmekanismer styr avgången. Denna effekt skulle kunna uppstå om en icke flyktig fas, exempelvis HgSO4(s) eller HgO(s), omgav en lättflyktig fas i en partikel.