| Högskola | Göteborgs Universitet |
| Institution | Sociologi och arbetsvetenskap |
| Avdelning | Teknik- och vetenskapsstudier |
| Sökord | Luftföroreningar, LRTAP, vetenskap och politik, kritisk belastning, miljöpolitik, miljöregimer, LRTAP, air pollution, science and policy, critical loads, environmental policy, environmental regimes, |
|
|
|
| Nätverk/temaområden | |
| Globala målen | |
| Regioner | |
| Land | |
|
| Forskning / verksamhet |
| Jag ingår, sedan februari 2000, som doktorand i ett samhällsvetenskapligt delprogram inom det Mistra-finansierade forskningsprojektet ASTA (Åtgärdsstrategier för gränsöverskridande luftföroreningar). Programmets övergripande mål är att ta fram vetenskapligt baserat underlag för internationella och nationella åtgärder mot gränsöverskridande luftföroreningar i Europa. ASTA -programmet är inriktat på försurning, kvävets påverkan på skogsekosystem, marknära ozon, kvicksilver och partiklar. Miljöfrågor som är relaterade till dessa ämnesområden är inkluderade. Förutom dess övergripande mål är syftet med programmet att:
-utveckla och säkra den svenska kompetens inom området som kan användas i det internationella förhandlingsarbetet;
-skapa samförstånd kring uppnådda resultat via internationella närverk;
-sprida information och visualisera luftföroreningsproblemet för att skapa ökad förståelse hos beslutsfattare;
-uppnå bättre förståelse för samspelet mellan vetenskap och politik.
Det samhällsvetenskapliga delprogrammet sysselsätter sig främst med den sista punkten: studier av förhållandet mellan vetenskap och politik på nationell, regional och internationell nivå. Mitt avhandlingsprojekt är knutet till denna uppgift och dessutom teoretiskt kopplat till det internationella akademiska fältet Science and Technology Studies (STS).
Sverige - Redan 1967 presenterades uppgifter om att försurningen i svenska vattendrag till viss del orsakades av emissioner utanför Sveriges gränser. I en uppmärksammad artikel pekade Svante Odén på luftföroreningarnas gränsöverskridande karaktär. En ambition inom ASTA:s samhällsvetenskapliga delprogram är att göra en historisk studie av debatten kring luftföroreningar i Sverige från början av 60-talet fram till idag. I det här fallet kommer den offentliga debatten ställas i relation till den vetenskapliga forskningen och diskussionen samt till utvecklingen av miljölagstiftningen. Samtidigt kommer den svenska debatten ställas i relation till den svenska aktiviteten i en internationell miljö. Det handlar då om att studera hur den nationella forskningen, lagstiftningen och offentliga debatten påverkas av det internationella nätverket av experter och policyintellektuella. Dessutom ska hänsyn tas till hur det svenska agerandet slår igenom i en internationell kontext.
Europa - 1979 undertecknade UN-ECE:s medlemsstater (32 stater plus EG) The Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) och sedan dess har både ett politiskt och vetenskapligt samarbete utvecklats. Flera protokoll har framförhandlats med syftet att minska de skadliga effekterna på miljö och hälsa av utsläpp av bl.a. svaveldioxid och kväveoxider. Inom ASTA:s samhällsvetenskapliga delprogram ska det vetenskapliga och politiska samarbetet under CLRTAP både studeras i sig och som bakgrund till den svenska kontexten. Dessutom kommer luftvårdspolitiken och -forskningen inom EU att fokuseras.
Internationellt - Det finns idag i runda tal 170 internationella konventioner och överenskommelser. De senaste decennierna har även miljöproblemen blivit föremål för internationellt samarbete. CLRTAP är ett av dessa multilaterala samarbetsprojekt. Under denna konvention behandlas miljöproblem som har en atmosfärisk och gränsöverskridande karaktär. Naturligtvis är CLRTAP sammanlänkad på flera olika sätt med andra internationella miljöregimer. Exempelvis gäller det geografiska, fysiska, aktörsmässiga, kunskapsmässiga och politiska länkar. ASTA:s samhällsvetenskapliga delprogram kommer troligen att göra en komparativ studie mellan CLRTAP och exempelvis klimatkonventionen. |